En nära-UFOupplevelse...

Ett UFO i denna sammanhang är för den som inte känner till uttrycket ett Unfinished Object. Alltså ett projekt som påbörjats men av olika anledningar inte slutförts. De flesta av oss har väl något sånt liggande i gömmorna och denna klänningen var väldigt väldigt nära att hamna längst in i en låda. (Fast så långt som en kompis av mig gått att faktiskt bränna projektet har jag inte kommit än!)

Denna klänningen till mig själv påbörjades för några dagar sedan. Jag har länge haft de två tygerna liggande just med tanke på att sy en vardagsklänning till mig själv. Problemet var dock att jag inte hade något mönster. När jag äntligen fick inspiration att börja med klänningen fick jag leta genom alla mina gamla Burda från den tiden då jag sydde mer till mig själv och de få Ottobre Woman som jag har hemma. Problemet var att de snygga mönstren i Burda inte var ämnade för trikå och i Ottobre hittade jag ingen jag gillade. Det var då jag fick den lysande (?) idén att jag skulle ta ett Burdamönster jag sytt en klänning i vävt tyg utav tidigare och sy i min snygga viskosejersey. Kanske ingen bra idé, redan på de första detaljerna började jag lacka ur, det blev ju inte särskilt snyggt! Och så var jag hela tiden rädd att jag inte skulle få den på mig då jag bestämt mig för att slopa dragkedjan i ryggen. Så hela denna veckan har jag halvhjärtat gjort någon detalj på den varje kväll utan någon tro på att jag kunde ro i land klänningen på ett snyggt sätt.

Vändpunktet (oj vad långt detta inlägg blir!) kom i förrgår när jag hälsade på en kompis som bor någon timme härifrån och fick se alla vansinnigt snygga trikåkläder hon sytt till sig själv! (Jag hoppas hoppas att hon snart börjar blogga, så mycket snyggt!) Då kände jag ett hopp om att det kunde gå! Och sen igår fick jag även mer motivationshjälp från Sytråden. När jag väl satte igång gick det rätt så snabbt att få ihop den och till min stora glädje sitter den riktigt snyggt, de små detaljer som inte blev riktigt så bra som jag hade hoppats syns inte heller så väl som jag trodde. Skönt!

Mönster:
Burda 2/05. (Tack Anna för att jag fick rita av om du någonsin läser detta!)
Klänningen har insnitt fram och bak, slå i ringningen, ärmslut och nederkant, en mellandel som fortsätter ut i ett knytskärp och fyra kjolvådar. Alla slåar, mellandelen och skärpet är sydda i enfärgad matchande tyg.

Material:
Mönstrad och enfärgad viskosejersey från Stoff och Stil. Formband till axelsömmarna.

Maskinval och -inställningar:
Overlock, coverpro med kedjesöm: trådspänning 3-3, strygnlängd 3.0, diff 1.25. Vanlig maskin till att sy insnitten.

Tack:
Kompisen K och Sytråden!

Till nästa gång:
Göra övre bakstycket utan mittsöm, använda mellanlägg i alla slåar för att tyget inte skall dra sig under sömnad.